Ingvar den vittfarne: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 14 juli 2021 kl. 16.56

Ingvar den vittfarne (c:a 1016–1041)^[1] var en vikingahövding^{[ifrågasatt uppgift]} från Mälardalen, enligt Ingvar den vittfarnes saga dottersons son till Erik Segersäll, vars vikingatåg till Särkland på 1040-talet är omvittnat på 25–30 runstenar (några är osäkra), kallade Ingvarsstenarna, runt främst Mälaren.

Ingvarståget

Huvudartikel: Ingvarståget

Ingvarståget havererade i Särkland, och ingen av runstenarna bekräftar att någon skulle ha överlevt detta. Ingvars färd finns även som saga i den isländska sagalitteraturen, och denna kan sägas komplettera bilden på ett, i vissa delar, överensstämmande vis.

Ordet viking finns inte dokumenterat på någon runsten om Ingvarståget, och i den historiska källan Ingvar den vittfarnes saga så används ordet aldrig om deltagarna i Ingvarståget utan termen viking används i sagan om kaukasiska eller byzantiska pirater som angriper Ingvarståget med Grekisk eld, vilken åstadkom stor skada på Ingvars fartygsflotta. ^[2]

Forskaren Mats G. Larsson anser att han funnit stöd för att detta vikingatåg^{[ifrågasatt uppgift]} omtalas även i den georgiska krönikan Kartlis Cxovreba. Larssons hypotes menar att Ingvarståget gick under efter strider i Georgien mellan Svarta havet och Kaspiska havet, efter vilka merparten av de överlevande deltagarna sedan ska ha avlidit i en smittsam sjukdom.

Ingvarsstenarna är resta över män som avlidit under Ingvarståget, varav Gripsholmsstenen i Mariefred är den mest kända. Ingvar antas ha avlidit cirka 1041.

Se även

Källor

Svante Fischer: Ingvarsstenarna i tid och rum. Uppsala 1999.
Sven B. F. Jansson: Runinskrifter i Sverige. Stockholm 1963.
Mats G. Larsson: Ett ödesdigert vikingatåg. Ingvar den vittfarnes resa 1036-1041. Stockholm 1990.
Mats G. Larsson: Sveahövdingens budskap. En forntidsgåta genom sekler. Stockholm 2000.
Carl L. Thunberg: Ingvarståget och dess monument. En studie av en runstensgrupp med förslag till ny gruppering. Göteborg 2010.

Noter

^ Hans Gillingstam: Ingvar den vittfarne i Svenskt biografiskt lexikon (1975)
^ ”YNGVARS SAGA VÍÐFÖRLA”. https://www.snerpa.is/net/forn/yngvar.htm. Läst 14 juli 2021. ”En er víkingar fundu, at fast var fyrir, þá tóku þeir at blása smiðbelgjum at ofni þeim, sem eldr var í, ok varð af því mikili gnýr.”

Externa länkar

[1] Hans Gillingstam: Ingvar den vittfarne i Svenskt biografiskt lexikon (1975)

[Ingvars_saga-2] ”YNGVARS SAGA VÍÐFÖRLA”. https://www.snerpa.is/net/forn/yngvar.htm. Läst 14 juli 2021. ”En er víkingar fundu, at fast var fyrir, þá tóku þeir at blása smiðbelgjum at ofni þeim, sem eldr var í, ok varð af því mikili gnýr.”

[1]

[2]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-'''Ingvar den vittfarne''' (c:a 1016–1041)<ref>{{SBL|11969|författare=[[Hans Gillingstam]]|år=1975}}</ref> var en [[viking]]ahövding från [[Mälardalen]], enligt [[Ingvar den vittfarnes saga]] dottersons son till [[Erik Segersäll]], vars [[vikingatåg]] till [[Särkland]] på 1040-talet är omvittnat på 25–30 runstenar (några är osäkra), kallade [[Ingvarsstenarna]], runt främst [[Mälaren]].
+'''Ingvar den vittfarne''' (c:a 1016–1041)<ref>{{SBL|11969|författare=[[Hans Gillingstam]]|år=1975}}</ref> var en [[viking]]ahövding{{ifrågasatt|se diskussionssida|datum=2021-07}} från [[Mälardalen]], enligt [[Ingvar den vittfarnes saga]] dottersons son till [[Erik Segersäll]], vars [[vikingatåg]] till [[Särkland]] på 1040-talet är omvittnat på 25–30 runstenar (några är osäkra), kallade [[Ingvarsstenarna]], runt främst [[Mälaren]].
+==Ingvarståget==
-[[Ingvarståget]] havererade i Särkland, och ingen av runstenarna bekräftar att någon skulle ha överlevt detta.
+[[Fil:Greekfire-madridskylitzes1.jpg|miniatyr|höger|300px|Grekisk eld.]]
+{{huvudartikel|Ingvarståget}}
+[[Ingvarståget]] havererade i Särkland, och ingen av runstenarna bekräftar att någon skulle ha överlevt detta. Ingvars färd finns även som saga i den isländska [[sagalitteratur]]en, och denna kan sägas komplettera bilden på ett, i vissa delar, överensstämmande vis.
+Ordet [[viking]] finns inte dokumenterat på någon runsten om Ingvarståget, och i den historiska källan [[Ingvar den vittfarnes saga]] så används ordet aldrig om deltagarna i Ingvarståget utan termen viking används i sagan om kaukasiska  eller byzantiska  pirater som angriper Ingvarståget med [[Grekisk eld]], vilken åstadkom stor skada på Ingvars fartygsflotta. <ref name="Ingvars saga">{{Webbref |url=https://www.snerpa.is/net/forn/yngvar.htm |titel=YNGVARS  SAGA  VÍÐFÖRLA |hämtdatum=2021-07-14 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= |år= |månad= |format= |verk= |utgivare= |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat=En er víkingar fundu, at fast var fyrir, þá tóku þeir at blása smiðbelgjum at ofni þeim, sem eldr var í, ok varð af því mikili gnýr. |ref= }}</ref>
-Ingvars färd finns även som saga i den isländska [[sagalitteratur]]en, och denna kan sägas komplettera bilden på ett, i vissa delar, överensstämmande vis.
-Forskaren [[Mats G. Larsson]] anser att han funnit stöd för att detta vikingatåg omtalas även i den georgiska krönikan ''[[Kartlis Cxovreba]]''. Larssons hypotes menar att Ingvarståget gick under efter strider i [[Georgien]] mellan [[Svarta havet]] och [[Kaspiska havet]], efter vilka merparten av de överlevande deltagarna sedan ska ha avlidit i en smittsam sjukdom.
+Forskaren [[Mats G. Larsson]] anser att han funnit stöd för att detta vikingatåg{{ifrågasatt|se diskussionssida|datum=2021-07}} omtalas även i den georgiska krönikan ''[[Kartlis Cxovreba]]''. Larssons hypotes menar att Ingvarståget gick under efter strider i [[Georgien]] mellan [[Svarta havet]] och [[Kaspiska havet]], efter vilka merparten av de överlevande deltagarna sedan ska ha avlidit i en smittsam sjukdom.
 Ingvarsstenarna är resta över män som avlidit under Ingvarståget, varav [[Gripsholmsstenen]] i [[Mariefred]] är den mest kända.