USA:s armé

	Förenta staternas armé
	U.S. Army service mark
Information
Datum	Kontinentalarmén 14 juni 1775
Land	Amerikas förenta stater (USA)
Typ	Armé
Del av	USA:s försvarsdepartement
Smeknamn	U.S. Army
Valspråk	This We'll Defend; Det här ska vi försvara
Marsch	"The Army Goes Rolling Along"; Play (fil)
Kända slag och krig	Amerikanska frihetskriget; 1812 års krig; Indiankrigen; Mexikanska kriget; Amerikanska inbördeskriget; Spansk-amerikanska kriget; Första världskriget; Andra världskriget; Koreakriget; Vietnamkriget; Gulfkriget; Afghanistankriget; Irakkriget
Befälhavare
Nuvarande befälhavare	USA:s arméminister
Nuvarande stabschef	USA:s arméstabschef
Tjänstetecken
Alternativ symbol
Flagga

Förenta staternas armé (engelska: United States Army), är det i personal räknat största vapenslaget av USA:s väpnade styrkor och som har det primära ansvaret att tillhandahålla markstridskrafter inom USA:s försvarsdepartement.

Från och med 2004 består den av 494 295 soldater i den reguljära armén, 342 918 i arménationalgardet och 204 134 i den federala arméreserven.^[1]

Historik

Den moderna amerikanska armén har sina rötter i de skyttekompanier som kontinentalkongressen beviljande uppförandet av den 14 juni 1775, före USA:s självständighetsförklaring utropats för att möta kraven från det som skulle bli den Amerikanska revolutionen. Kongressen skapade amerikanska armén den 3 juni 1784 efter slutet av amerikanska revolutionen för att ersätta den upplösta kontinentalarmén. Armén i stort, liksom infanteriet som truppslag, anser sig dock vara en linjär efterföljare till den kontinentala armén och daterar därför sitt ursprung därav.^[2]

1812 års krig utkämpades mot Storbritannien i vilket USA försökte erövra Brittiska Nordamerika (nuvarande Kanada) i tre olika försök men hindrades i samtliga. Britterna svarade med en invasion i vilken Storbritanniens armé brände ned Washington i augusti 1814, inklusive Kapitolium och Vita huset. Under amerikanska inbördeskriget brukar USA:s armé ibland benämnas som Nordstatsarmén (eller också Unionsarmén) för att särskilja den från motståndaren, Sydstatsarmén, som slogs för utbrytarstaten Amerikas konfedererade stater. Slaget vid Gettysburg i juli 1863 var det blodigaste under det amerikanska inbördeskriget och nämns ofta, tillsammans med belägringen av Vicksburg, som krigets vändpunkt varefter nordsidans vinst blev ett ofrånkomligt faktum. 1800-talet kännetecknas också av att president Andrew Jacksons med lagstöd och armén tvångsförflyttade delar av ursprungsbefolkningen till väster om Mississippifloden (Tårarnas väg) och av de lågintensiva Indiankrigen i landets västra delar.

Krigsministern var ansvarig för armén och medlem av presidentens kabinett från 1789 fram till 1947 då 1947 års nationella säkerhetsakt antogs som ligger till grund för dagens försvarsorganisation där armén ingår i USA:s försvarsdepartement och samtidigt knoppades flygvapnet av från armén och blev en egen försvarsgren.

Organisation

”	I allmänhet omfattar armén, organiserad inom armédepartementet, markstrids- och stödtrupper, samt sådant flyg och sjötransportväsen som är organiskt däri. Den ska vara organiserad, utbildad och utrustad primärt för omedelbar och ihållande strid som följer med markstridsoperationer. Den är ansvarig för förberedelse av markstridskrafter som är nödvändiga för effektivt bedrivande av krig förutom vad som eljest anvisats och, i överensstämmelse med integrerade samfällda mobiliseringsplaner, för en utvidgning av arméns fredstida beståndsdelar för att möta krigets behov.	„
– Titel 10 United States Code Sektion 3062 (b)^[3]

Organisationsschema som beskriver arméns högkvartersorganisation.

Divisioner och brigader i aktiv tjänst.

Armén är en integrerad del av armédepartementet (Department of the Army), som i sin tur är ett av tre militärdepartement inom försvarsdepartementet (Department of Defense).^[4] Chef för armén sedan 1947 är arméministern (Secretary of the Army), en civilist som utnämns av presidenten med senatens råd och samtycke. Arméministern är underställd försvarsministern (Secretary of Defense) och ansvarar inför denne att armén har krigsdugliga och funktionella förband redo för insatser.^[5]^[6]

Yrkesofficeraren på aktiv stat med högst rang i armén är arméstabschefen (Chief of Staff of the Army) som biträder arméministern, samt är medlem av Joint Chiefs of Staff som under försvarschefens (Chairman of the Joint Chiefs of Staff) ordförandeskap fungerar som yrkesmilitära rådgivare till presidenten, försvarsministern och nationella säkerhetsrådet.^[7] Arméstabschefen biträds av en vice arméstabschef som också är en 4-stjärnig general.^[8] Arméstabschefen presiderar över arméstaben som bland annat inkluderar ingenjörskårens chef (Chief of Engineers), generalprofossen (Provost Marshal General), generalläkaren (Surgeon General of the Army) och generalauditören (Judge Advocate General of the Army).^[9]

Högkvarter

Arméhögkvarteret (Headquarters, Department of the Army) består av två stabsorganisationer:

Arméministerns kansli (Office of the Secretary of the Army)^[10]
Arméstaben (The Army Staff)^[9]^[11]

Arméns huvudkommandon

Vapensköld	Namn	Förkortning	Beskrivning	Upprättat	Högkvarter
	Army Forces Command	FORSCOM	Samordning av arméns stridskrafter.	1973	Fort Bragg, North Carolina
	Army Futures Command	AFC	Konceptutveckling och forskning.	2018	Austin, Texas
	Army Materiel Command	AMC	Ackvirering, förvaltning och viss tillverkning av armémateriel.	1962	Redstone Arsenal, Alabama
	Army Training and Doctrine Command	TRADOC	Utbildning och utveckling av doktriner.	1973	Fort Eustis, Virginia

Arméns komponentkommadon

Vapensköld	Namn	Förkortning	Beskrivning	Upprättat	Högkvarter
	Army Central/3rd Army	USARCENT	Armékomponenten till United States Central Command.	1982	Shaw Air Force Base, South Carolina
	Army Cyber Command	ARCYBER	Armékomponenten till United States Cyber Command	2010	Fort Gordon, Georgia
	Army Europe and Africa/7th Army	USAREUR-AF	Armékomponent till United States European Command & United States Africa Command.	1943	Lucius D. Clay Kaserne, Wiesbaden, Hessen, Tyskland
	Army North/5th Army	USARNORTH	Armékomponenten till United States Northern Command.	1946	Fort Sam Houston, Texas
	Army Pacific	USARPAC	Armékomponenten till United States Indo-Pacific Command	2000	Fort Shafter, Hawaii
	Army Space and Missile Defense Command/Army Strategic Command	USASMDC/ARSTRAT	Armékomponenten till United States Space Command & United States Strategic Command.	1997	Redstone Arsenal, Alabama
	Army Special Operations Command	USASOC	Armékomponenten till United States Special Operations Command.	1989	Fort Bragg, North Carolina
	Army South/6th Army	USARSO	Armékomponenten till United States Southern Command.	1986	Joint Base San Antonio, Texas
	8th U.S. Army	EUSA	USA:s arméstridskrafter i Sydkorea.	1944	Camp Humphreys, Sydkorea

Direktrapporterande enheter

Vapensköld	Namn	Förkortning	Beskrivning	Upprättat	Högkvarter
	Arlington National Cemetery United States Soldiers' and Airmen's Home National Cemetery		Två begravningsplatser i Washingtons storstadsområde	1864 & 1861	Arlington, Virginia
	Army Acquisition Support Center	USAASC	Upphandlingsstöd	2002	Fort Belvoir, Virginia
	Army Civilian Human Resources Agency	CHRA	Human resources för civilanställda		Aberdeen Proving Ground, Maryland
	Army Corps of Engineers	USACE	Arméns ingenjörskår, har även ansvar för kanaler, vattenvägar och översvämningsskydd i USA	1775	Washington, DC
	Army Criminal Investigation Command	USACIDC	Arméns kriminalpolis	1971	Marine Corps Base Quantico, Virginia
	United States Army Human Resources Command	HRC	Human resources för militär personal	2003	Fort Knox, Kentucky
	Army Intelligence and Security Command	INSCOM	Arméns underrättelse- och säkerhetstjänst	1977	Fort Belvoir, Virginia
	Army Medical Command	MEDCOM	Arméns medicinska kommando	1994	Joint Base San Antonio, Texas
	Army Military District of Washington	MDW	Försvar av huvudstaden, tillhandahåller musikkår och ceremoniförband samt övergripande samordning av de väpnade styrkornas deltagande i statsceremonier i huvudstadsområdet.	1921	Fort Lesley J. McNair, Washington, DC
	Army Test and Evaluation Command	ATEC	Testning och utvärdering av materiel	1999	Alexandria, Virginia
	Army War College	AWC	Arméns krigshögskola för högre militär undervisning	1901	Carlisle, Pennsylvania
	United States Military Academy	USMA	Arméns officershögskola, mer känd som West Point.	1802	West Point, New York

Anläggningar

Fabriksanläggningar

Joint Systems Manufacturing Center – Lima

Förvaringsdepåer

Skjutfält

White Sands Missile Range

Gradbeteckningar och uniformer

Huvudartikel: Militära grader i Förenta Staternas armé


Till vänster: Soldater som bär Army Combat Uniform (ACU) med kamouflagemönstret Operational Camouflage Pattern (OCP). Till höger: Soldater i Army Greens, daglig dräkt från 2020.

Det nuvarande stridsuniformen heter Army Combat Uniform (ACU) och har ett kamouflagemönster som heter Operational Camouflage Pattern (OCP). OCP ersatte 2019 ett pixelmönstrat kamouflagemönster vid namn Universal Camouflage Pattern (UCP), som inte hade visat sig vara särdeles effektivt i Afghanistankriget.^[12]^[13]

UCP hade 2005 ersatt ett annat kamouflagemönster, Woodland från 1980-talet som bars på den tidigare stridsuniformen Battle Dress Uniform (BDU). För ökenterräng fanns även parallellt Desert Combat Uniform (DCU) som infördes strax efter det första Gulfkriget.

Den 11 november 2018, meddelande armén att en ny daglig dräkt (Army Greens), som i färg och utformning har sin förelaga i den uniform som användes av armén under andra världskriget, successivt kommer att tas i bruk, med start under sommaren 2020.^[14] Den tidigare dagliga dräkten från 2010, Army Service Uniform, kommer fortsatt finnas kvar som paraddräkt.

Materiel

Nuvarande

Handeldvapen

Prickskyttegevär

Granatspruta

Pansarvärnsvapen

AT4
M3 MAAWS

Robotar

Mindre robotar

Artilleri

Luftvärn

MIM-104 Patriot

Flyg

Flygplan

Gulfstream V (VIP-transport)
Fokker F27 Friendship (transport)
de Havilland Canada DHC-7 (spaning)

Helikoptrar

UAV

Fordon

Stridsfordon

Pansarskyttefordon

Stridsvagn

M1 Abrams

Attackhelikopter, modell AH-64 Apache, ger eldunderstöd under en räd i Irak (24 februari 2006).

Amerikansk MIM-104 Patriot 1-7 enhet på järnvägstransport från Kaiserslautern i Tyskland till Morąg i Polen.

Stridsvagn av typ M1 1A1 Abrams.

Historiskt

Handeldvapen

Helikoptrar

Stridsvagnar

M60 Patton

Armén i populärkultur

Rekryteringsaffisch för USA:s armé med nationalpersonifikationen Onkel Sam som användes i båda världskrigen. Förebilden var en rekryteringsaffisch för den brittiska armén med Lord Kitchener.^[15]

Spelfilm

Vingarna (1927)
Härifrån till evigheten (1953)
Den längsta dagen (1962)
12 fördömda män (1967)
De gröna baskrarna (1968)
Fästningen i Ardennerna (1969)
M*A*S*H (1970)
Patton – Pansargeneralen (1970)
En bro för mycket (1977)
Apocalypse (1979)
Plutonen (1986)
Hamburger Hill (1987)
Fire Birds (1990)
Forrest Gump (1994)
Outbreak – i farozonen (1995)
Beslut utan återvändo (1996)
I sanningens namn (1996)
Den tunna röda linjen (1998)
Pentagon Wars (1998)
Rädda menige Ryan (1998)
Generalens dotter (1999)
Three Kings (1999)
Tigerland (2000)
Black Hawk Down (2001)
Pearl Harbor (2001)
We Were Soldiers (2002)
Basic (2003)
Home of the Brave (2006)
Stop-Loss (2008)
Inglourious Basterds (2009)

TV-serier

M*A*S*H (1972–1983)
Pluton B i Vietnam (1987-1990)
Band of Brothers (2001)
The Unit (2006–2009)
Army Wives (2007-)

Se även

Army & Air Force Exchange Service

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, United States Army, tidigare version.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of equipment of the United States Army, tidigare version.

Noter

^ http://www.army.mil/references/FY04ArmyProfile.pdf
^ http://www.army.mil/cmh-pg/faq/birth.htm
^ 10 U.S.C. § 3062
^ 10 U.S.C. § 111
^ 10 U.S.C. § 7011
^ 10 U.S.C. § 7013
^ 10 U.S.C. § 7033
^ 10 U.S.C. § 7034
^ [a b] 10 U.S.C. § 7031
^ 10 U.S.C. § 7014
^ 10 U.S.C. § 7032
^ Engber, Daniel (6 juli 2012). ”Lost in the Wilderness, the Military's Misadventures in Pixelated Camouflage”. State. http://www.slate.com/articles/health_and_science/science/2012/07/camouflage_problems_in_the_army_the_ucp_and_the_future_of_digital_camo_.single.html. Läst 27 september 2012.
^ Gould, Joe (31 July 2014). ”Army Announces Rollout Date for New Camo”. Army Times. Gannett. http://www.armytimes.com/article/20140731/NEWS07/307310083/Army-announces-rollout-date-new-camo.
^ ”U.S. Army to roll out new Army Greens uniform”. Army.mil. https://www.army.mil/article/213650/us_army_to_roll_out_new_army_greens_uniform.
^ ”The Most Famous Poster”. American Treasures of the Library of Congress. https://www.loc.gov/exhibits/treasures/trm015.html.

Webbkällor

(engelska) Titel 10 United States Code 3062 (b), läst 2010-10-04
(engelska) "Department of the Army" U.S. Government Manual 2009–2010 Edition, Government Printing Office, Washington D.C., sid 161–169

Externa länkar

(engelska) army.mil officiell webbportal.
Wikimedia Commons har media som rör USA:s armé.
Bilder & media

[1] ttp://www.army.mil/references/FY04ArmyProfile.pdf

[2] ttp://www.army.mil/cmh-pg/faq/birth.htm

[3] 10 U.S.C. § 3062

[4] 10 U.S.C. § 111

[5] 10 U.S.C. § 7011

[6] 10 U.S.C. § 7013

[7] 10 U.S.C. § 7033

[8] 10 U.S.C. § 7034

[c31-9] [a b] 10 U.S.C. § 7031

[10] 10 U.S.C. § 7014

[11] 10 U.S.C. § 7032

[slate-12] Engber, Daniel (6 juli 2012). ”Lost in the Wilderness, the Military's Misadventures in Pixelated Camouflage”. State. http://www.slate.com/articles/health_and_science/science/2012/07/camouflage_problems_in_the_army_the_ucp_and_the_future_of_digital_camo_.single.html. Läst 27 september 2012.

[armytimes31july14-13] Gould, Joe (31 July 2014). ”Army Announces Rollout Date for New Camo”. Army Times. Gannett. http://www.armytimes.com/article/20140731/NEWS07/307310083/Army-announces-rollout-date-new-camo.

[ArmyGreens-14] ”U.S. Army to roll out new Army Greens uniform”. Army.mil. https://www.army.mil/article/213650/us_army_to_roll_out_new_army_greens_uniform.

[loc-15] ”The Most Famous Poster”. American Treasures of the Library of Congress. https://www.loc.gov/exhibits/treasures/trm015.html.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]