[go: up one dir, main page]

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Fonologi: Tar bort mening som inte är belagd i källan.
Yttre språkhistoria: jag misstänker att få har ögonen uppe för det
Rad 11:
Åren 1349–1350 kom [[digerdöden]] till Sverige, följd av ett flertal epidemier under de närmsta hundra åren. Befolkningen minskade och många gamla dog i epidemierna vilket gav förutsättningar för snabba språkförändringar.
 
Under 1300-talet hade [[Hansan]] blivit en stark makt i Sverige; främst i städerna var lågtyska handelsmän och hantverkare tongivande. Det [[lågtyska]] språket (som språkligt är ganska distinkt åtskildåtskilt från den vanliga tyskan, [[högtyska]]) utövade ett inflytande som kom att förändra hela språket. Det lågtyska inflytandet ledde till att svenskan fick en stor mängd lånord, nya [[prefix]] och [[suffix]] samt förändringar i ordföljden. Att Sverige 1397 blev en del av [[Kalmarunionen]] ledde till att det fanns danska skrivare i städerna och på så sätt [[danism]]er i det offentliga skriftspråket.
 
Allt var inte instabilt i den yngre fornsvenskan. Under [[senmedeltid]]en var det religiösa skriftspråket på väg att bli en etablerad norm. [[Vadstena kloster]] blev viktigt för hur medeltidssvenskan kom att se ut i skrift då kloster hade en relativt stabil skriftspråkstradition. Vadstenanormen var konservativ och hade tydliga drag av [[götamål]]. Klostren kan ses som en motpol till [[kanslispråk]]et som hade främmande influenser.