Yngre fornsvenska: Skillnad mellan sidversioner

Allt var inte instabilt i den yngre fornsvenskan. Under [[senmedeltid]]en var det religiösa skriftspråket på väg att bli en etablerad norm. [[Vadstena kloster]] blev viktigt för hur medeltidssvenskan kom att se ut i skrift då kloster hade en relativt stabil skriftspråkstradition. Vadstenanormen var konservativ och hade tydliga drag av [[götamål]]. Klostren kan ses som en motpol till [[kanslispråk]]et som hade främmande influenser.

 

===Syntax===

Frekvensen av OV-ordföljd (objekt före finit verb) sjunker i början av perioden men ökar under 1400-talet på grund av [[lågtyska|lågtyskt]] inflytande. Ett annat resultat av det lågtyska inflytandet var den tyska bisatsordföljden; en konstruktion där bisatserna hade det finita verbet sist (ex. ''att jag honom tacka ville'').

Under yngre fornsvensk tid uppstod artikeltvång i [[definit]]a nominalfraser. Definithet markerades med slutartikel (mann''en'') och i poesi med framförställd artikel (''den man''). Det fanns tre möjligheter i nominalfraser med attribut: ''gamle mannen'', ''den gamle mannen'' och ''den gamle man''.

 

 

====Verbmorfologi====