[go: up one dir, main page]

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag)
Räddar 0 källor och märker 1 som döda.) #IABot (v2.0.9.5
Märke: Återställd
Ingen redigeringssammanfattning
 
(3 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 4:
 
== Definitioner ==
Begreppet socialt kapital har flera olika definitioner som delvis kommer från olika teoretiska traditioner. Det var sociologen [[Pierre Bourdieu]] som introducerade begreppet inom samhällsvetenskap<ref>{{Bokref|titel=Social Capital|url=https://www.oxfordreference.com/display/10.1093/acref/9780195117394.001.0001/acref-9780195117394-e-0695|utgivare=Oxford University Press|datum=2001|hämtdatum=2023-05-13|isbn=978-0-19-511739-4|doi=10.1093/acref/9780195117394.001.0001/acref-9780195117394-e-0695?rskey=ezjhpb&result=695|språk=en|förnamn=Christopher|efternamn=Candland}}</ref> och han definierar det såmed härdefinitionen: "Socialt kapital är summan av de resurser, aktuella eller potentiella, som finns tillgängliga för en individ eller grupp genom att ha tillgång till ett bestående nätverk av mer eller mindre institutionaliserade relationer av ömsesidigt erkännande eller igenkännande".<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Management theory and big data literature: From a review to a research agenda|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S026840121830553X|tidskrift=International Journal of Information Management|år=2018-12-01|hämtdatum=2023-05-13|issn=0268-4012|sid=112–129|volym=43|doi=10.1016/j.ijinfomgt.2018.07.005|språk=en|förnamn=Paula|efternamn=de Camargo Fiorini|förnamn2=Bruno Michel|efternamn2=Roman Pais Seles|förnamn3=Charbel Jose|efternamn3=Chiappetta Jabbour|förnamn4=Enzo|efternamn4=Barberio Mariano|förnamn5=Ana Beatriz Lopes|efternamn5=de Sousa Jabbour}}</ref> Fokuset är här alltså på individens möjligheter att använda en typ av kapital för att konvertera det till andra sorters kapital som [[Ekonomiskt kapital|ekonomiskt]], [[Kulturellt kapital|kulturellt]] eller [[symboliskt kapital]]. Mycket av litteraturen som studerar socialt kapital hos individer utgår från ett [[rational choice]]-perspektiv där sociala interaktioner ses som ett system för tjänster och gentjänster.<ref name=":0" />
 
Sociologen [[Nan Lin]] har definierat socialt kapital som: "Resurser inbäddade i en social struktur som kan tillgängliggöras och/eller mobiliseras för medvetet handlande."<ref name="social1" />
Rad 10:
James S Coleman menar att: "Socialt kapital är en uppsättning enheter med två egenskaper gemensamt: De består av någon aspekt [nätverk] av den sociala strukturen [samhället], och de underlättar ett visst handlande hos aktörer – antingen som individer eller som ”organisationer” – inom denna struktur."<ref>{{Webbref|titel = Social Capital in the Creation of Human Capital on JSTOR|url = http://www.jstor.org/stable/2780243?seq=1#page_scan_tab_contents|verk = www.jstor.org|hämtdatum = 2016-01-12}}</ref>
 
Sociologen Alejandro Portes: "Socialt kapital refererar till individers förmåga att ta knappa resurser i anspråk på grund av att de är medlemmar i nätverk eller större sociala strukturer"<ref name="SH">[http://webappl.web.sh.se/C1256EE4003BCFE6/0/FD8DCF0BBB6DF3FAC1257519004BD5A3/$file/Föreläsning%201.%20Socialt%20kapital,%20genus%20och%20etnicitet%20Ht%2008.pdf Social kapital]{{Död länk|datum=20232024-0904 |bot=InternetArchiveBot }}{{PDF}} {{Död länk|datum=2016-05}}</ref>
 
Statsvetaren [[Bo Rothstein]] har gjort följande definition: "Socialt kapital är antalet kontakter multiplicerat med graden av förtroende i dessa kontakter."<ref>http://www.socwork2.gu.se/svt/ARTIKLAR/1998/ROTHSTEI.PDF {{Död länk|datum=2016-05}}</ref>
 
== Teori ==
== Överbryggande och sammanlänkande socialt kapital ==
Socialt kapital kan enligt ett synsätt delas upp i två former: överbryggande och sammanlänkande socialt kapital. Det sammanlänkande sociala kapitalet bygger ofta på likheter mellan människor och stärker en grupps interna sammanhållning, men kan leda till ökade motsättningar mellan grupper. Det överbryggande sociala kapitalet minskar istället sådana gruppmotsättningar eftersom det länkar samman människor från olika grupper och är därmed också bättre för att sprida information.<ref>{{Bokref|titel = Bowling Alone: The Collapse and Revival of American Community|url = https://books.google.com/books?id=rd2ibodep7UC|utgivare = Simon and Schuster|datum = 2001-08-07|hämtdatum = 2016-01-12|isbn = 9780743203043|språk = en|förnamn = Robert D.|efternamn = Putnam}}</ref>
 
=== Överbryggande och sammanlänkande socialt kapital ===
== Effekter på kollektiv nivå ==
Socialt kapital kan enligt statsvetaren [[Robert Putnam]] synsätt delas upp i två former: sammanlänkande (''bonding'') och överbryggande (''bridging'') socialt kapital. Det sammanlänkande sociala kapitalet bygger ofta på likheter och homogenitet mellan människor, till exempel genom släktskap, grannskap eller andra geografiska förhållanden. Sammanlänkande socialt kapital kan stärka interaktionerna inom en grupp, men interaktionerna bygger på gruppens exklusivitet vilket ger upphov till en "mekanisk solidaritet". Överbryggande socialt kapital bildas i föreningar, politiska partier och religiöst deltagande där personer från olika bakgrunder möts, något som skapar vad Robert Putnam kallar organisk solidaritet.<ref name=":1">{{Bokref|titel=social capital|url=https://www.oxfordreference.com/display/10.1093/acref/9780199683581.001.0001/acref-9780199683581-e-2113|utgivare=Oxford University Press|datum=2015-05-21|hämtdatum=2024-07-31|isbn=978-0-19-968358-1|doi=10.1093/acref/9780199683581.001.0001/acref-9780199683581-e-2113?rskey=78sixy&result=17|språk=en|förnamn=John|efternamn=Scott}}</ref><ref>{{Bokref|titel = Bowling Alone: The Collapse and Revival of American Community|url = https://books.google.com/books?id=rd2ibodep7UC|utgivare = Simon and Schuster|datum = 2001-08-07|hämtdatum = 2016-01-12|isbn = 9780743203043|språk = en|förnamn = Robert D.|efternamn = Putnam}}</ref>
Höga nivåer av socialt kapital har kopplats till högre ekonomisk tillväxt, mindre ojämlikhet, mindre brottslighet, lägre korruption och bättre fungerande myndigheter, liksom till bättre genomsnittligt hälsotillstånd. Statsvetaren [[Robert Putnam]] har visat att ett lands demokrati fungerar bra om det finns mycket socialt kapital i samhället, och mindre bra om det inte finns. Se ''[[Den fungerande demokratin]]'' för en närmare beskrivning.
 
== Effekter på individnivå ==
 
I sin doktorsavhandling om ungdomsarbetslösheten behandlar [[Peder Håkansson Syréen|Peter Håkansson]] det välkända faktum att kontakter och nätverk har betydelse för ungdomsarbetslösheten. ”Ungdomar saknar i större utsträckning än vuxna kontakter som kan leda in på arbetsmarknaden och denna avsaknad av kontakter leder i sin tur till en högre risk för arbetsgivaren att anställa en ungdom. … trots det erkännande som ekonomer inom det sökteoretiska paradigmet ger kontakter och nätverk som effektiva sökvägar, har de traditionella förklaringsmodeller som vill förklara ungdomsarbetslöshet behandlat kontakter och nätverk på ett alltför otillräckligt sätt.” ”Utgångspunkten för traditionella förklaringsmodeller, som ’den neoklassiska läroboksmodellen’ och ’utbildningsmodellen’, är att transaktionskostnaderna är låga, vilket innebär att information om marginalproduktivitet och utbildningsval existerar till en relativt låg kostnad. Om man istället antar att det finns transaktionskostnader i form av informationskostnader och risk, kommer nätverk, relationer och tillit att få mycket större betydelse när vi ska förstå varför ungdomar är mer arbetslösa än vuxna.”<ref>Peter Håkansson, Ungdomsarbetslösheten - om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt kapital, Lund Studies in Economic History 55, Lunds Universitet, Lund 2011, sid 2</ref>
=== Effekter på kollektiv nivåsamhällsnivå ===
Höga nivåer av socialt kapital har kopplats till högre ekonomisk tillväxt, mindre ojämlikhet, mindre brottslighet, lägre korruption och bättre fungerande myndigheter, liksom till bättre genomsnittligt hälsotillstånd. Statsvetaren [[Robert Putnam]] har visat att ett lands demokrati fungerar bra om det finns mycket socialt kapital i samhället, och mindre bra om det inte finns. Se ''[[Den fungerande demokratin]]'' för en närmare beskrivning.
 
Putnam har å andra sidan argumenterat för att det sociala kapitalet i [[USA]] har minskat under 1900-talet. Han menar bland annat att folk är mindre engagerade i föreningar och andra aktiviteter som för samman människor från olika bakgrunder, något som minskat den sociala solidariteten i landet. Genom att fler aktiviteter blivit individuella så minskar de sociala relationerna och därmed också känslan av tillit och lojalitet till samhället i stort, enligt Putnams argumentation.<ref name=":1" />
 
=== Effekter på individnivå ===
I sin doktorsavhandling om ungdomsarbetslöshetenungdomsarbetslöshet behandlar [[Peder Håkansson Syréen|Peter Håkansson]] det välkända faktum att kontakter och nätverk har betydelse för ungdomsarbetslösheten. ”Ungdomar saknar i större utsträckning än vuxna kontakter som kan leda in på arbetsmarknaden och denna avsaknad av kontakter leder i sin tur till en högre risk för arbetsgivaren att anställa en ungdom. … trots det erkännande som ekonomer inom det sökteoretiska paradigmet ger kontakter och nätverk som effektiva sökvägar, har de traditionella förklaringsmodeller som vill förklara ungdomsarbetslöshet behandlat kontakter och nätverk på ett alltför otillräckligt sätt.” ”Utgångspunkten för traditionella förklaringsmodeller, som ’den neoklassiska läroboksmodellen’ och ’utbildningsmodellen’, är att transaktionskostnaderna är låga, vilket innebär att information om marginalproduktivitet och utbildningsval existerar till en relativt låg kostnad. Om man istället antar att det finns transaktionskostnader i form av informationskostnader och risk, kommer nätverk, relationer och tillit att få mycket större betydelse när vi ska förstå varför ungdomar är mer arbetslösa än vuxna.”<ref>Peter Håkansson, Ungdomsarbetslösheten - om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt kapital, Lund Studies in Economic History 55, Lunds Universitet, Lund 2011, sid 2</ref>
 
Under tidigare skeden kunde unga vuxna skapa sig ett socialt kapital genom att det var nära mellan hemmet och föräldrarnas arbetsplatser. De unga kunde introduceras på en arbetsplats genom olika enklare arbetsuppgifter och göra sig kända hos en eller flera arbetsgivare. I länder med lärlingsutbildningssystem kan de unga också skaffa sig detta värdefulla sociala kapital genom långa praktik- och utbildningsperioder på en arbetsplats.{{Källa behövs|datum=2023-05}}