Socialt kapital: Skillnad mellan sidversioner

'''Socialt kapital''' har flera definitioner där en huvudsaklig indelning kan göras mellan de som studerar tillgångar för samhällen eller grupper (makronivå) och de som studerar utfall för individer (mikronivå). För definitioner som syftar på makronivån studeras ofta fenomen som normer, socialiserande och tillit mellan människor vilka kan leda till att och hur väl ett samhälle kan organisera sig. Forskare som använder definitioner som istället syftar till att studera individer är intresserade av hur en individs nätverk och den struktur detta har och de resurser som det kan tillgängliggöra kan bidra till att skapa olika fördelar som att få information eller tjänster från andra människor. Sådana tjänster kan till exempel leda till att man får ett nytt jobb.<ref name="social1">{{Bokref|titel = Social Capital: A Theory of Social Structure and Action (Structural Analysis in the Social Sciences)|url = http://www.amazon.ca/exec/obidos/redirect?tag=citeulike09-20&path=ASIN/052152167X|utgivare = Cambridge University Press|datum = 20 maj 2002|hämtdatum = 15 maj 2015|isbn = 052152167X|förnamn = Nan|efternamn = Lin}}</ref>▼

Sociologen [[Pierre Bourdieu]] definierar det så här: "Socialt kapital är summan av de resurser, aktuella eller potentiella, som finns tillgängliga för en individ eller grupp genom att ha tillgång till ett bestående nätverk av mer eller mindre institutionaliserade relationer av ömsesidigt erkännande eller igenkännande"<ref name="SH">[http://webappl.web.sh.se/C1256EE4003BCFE6/0/FD8DCF0BBB6DF3FAC1257519004BD5A3/$file/Föreläsning%201.%20Socialt%20kapital,%20genus%20och%20etnicitet%20Ht%2008.pdf Social kapital]{{PDF}} {{Död länk|datum=2016-05}}</ref>▼

== Överbryggande och sammanlänkande socialt kapital ==▼

== Effekter på kollektiv nivå ==▼

Höga nivåer av socialt kapital har kopplats till högre ekonomisk tillväxt, mindre ojämlikhet, mindre brottslighet, lägre korruption och bättre fungerande myndigheter, liksom till bättre genomsnittligt hälsotillstånd. Statsvetaren [[Robert Putnam]] har visat att ett lands demokrati fungerar bra om det finns mycket socialt kapital i samhället, och mindre bra om det inte finns. Se ''[[Den fungerande demokratin]]'' för en närmare beskrivning.▼

I sin doktorsavhandling om ungdomsarbetslösheten behandlar Peter Håkansson det välkända faktum att kontakter och nätverk har betydelse för ungdomsarbetslösheten. ”Ungdomar saknar i större utsträckning än vuxna kontakter som kan leda in på arbetsmarknaden och denna avsaknad av kontakter leder i sin tur till en högre risk för arbetsgivaren att anställa en ungdom. … trots det erkännande som ekonomer inom det sökteoretiska paradigmet ger kontakter och nätverk som effektiva sökvägar, har de traditionella förklaringsmodeller som vill förklara ungdomsarbetslöshet behandlat kontakter och nätverk på ett alltför otillräckligt sätt.” ”Utgångspunkten för traditionella förklaringsmodeller, som ’den neoklassiska läroboksmodellen’ och ’utbildningsmodellen’, är att transaktionskostnaderna är låga, vilket innebär att information om marginalproduktivitet och utbildningsval existerar till en relativt låg kostnad. Om man istället antar att det finns transaktionskostnader i form av informationskostnader och risk, kommer nätverk, relationer och tillit att få mycket större betydelse när vi ska förstå varför ungdomar är mer arbetslösa än vuxna.”<ref>Peter Håkansson, Ungdomsarbetslösheten - om övergångsregimer, institutionell förändring och socialt kapital, Lund Studies in Economic History 55, Lunds Universitet, Lund 2011, sid 2</ref>▼

Under tidigare skeden kunde unga vuxna skapa sig ett socialt kapital genom att det var nära mellan hemmet och föräldrarnas arbetsplatser. De unga kunde introduceras på en arbetsplats genom olika enklare arbetsuppgifter och göra sig kända hos en eller flera arbetsgivare. I länder med lärlingsutbildningssystem kan de unga också skaffa sig detta värdefulla sociala kapital genom långa praktik- och utbildningsperioder på en arbetsplats.▼