[go: up one dir, main page]
Wikipedia

Rovdjur: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
Märke: Stor borttagning av text
Rad 1:
{{Hänvisning|däggdjursordningen ''Carnivora''|köttätande djur i allmänhet|Predation|romanen|Rovdjur (roman)}}
{{Taxobox
| name = Rovdjur
| status =
| image = Lightmatter lioness.jpg
| image_caption = [[lejon]] (hona)
| range_map =
| range_map_caption =
| image2 =
| image2_caption =
| domain_sv = [[Eukaryoter]]
| domain = Eukaryota
| regnum_sv = [[Djur]]
| regnum = Animalia
| phylum_sv = [[Ryggsträngsdjur]]
| phylum = Chordata
| subphylum_sv = [[Ryggradsdjur]]
| subphylum = Vertebrata
| classis_sv = [[Däggdjur]]
| classis = Mammalia
| ordo_sv = '''Rovdjur'''
| ordo = Carnivora
| taxon = Carnivora
| taxon_authority = [[Thomas Edward Bowdich|Bowdich]], 1821
| subdivision_ranks = [[Ordning (biologi)|Underordningar]]
| subdivision = * [[Hundliknande rovdjur]] (Caniformia eller Canoidea)
* [[Kattliknande rovdjur]] (Feliformia eller Feloidea)
}}
 
'''Rovdjuren''' (Carnivora) är en ordning i klassen [[däggdjur]]. Ordet "rovdjur" kan även användas i betydelserna [[köttätare]] och [[predator]].
 
Det vetenskapliga namnet Carnivora är sammansatt av de [[latin]]ska orden ''caro'', ''carnis'' (kött) och ''voro'' (sluka). Namnet betyder alltså köttätare. Trots det är ett stort antal arter i denna ordning [[allätare]] som förutom kött även äter bär, gräs och andra växtämnen. En art, [[jättepanda]]n, äter uteslutande vegetabilisk föda.
 
Det finns omkring 270 [[art]]er fördelade på 110 [[släkte]]n<ref name="WESTHEIDE_RIEGER_586">Harald Schliemann: ''Carnivora, Raubtiere''. I: Wilfried Westheide, Reinhard Rieger: ''Spezielle Zoologie. Teil 2: Wirbel- oder Schädeltiere''. Spektrum Akademischer Verlag, 2004. sida 586</ref> i denna ordning, som förekommer i många mycket speciella former. De lever på alla kontinenter, men i [[Antarktis]] finns de bara vid kusterna. I [[Australien]], som tidigare inte hade några inhemska rovdjur i kontinentens inre, infördes [[dingo]]n av människan. Däremot fanns andra landlevande köttätare i Australien, men dessa tillhör [[kräldjur]]en och [[pungdjur]]en.
 
Rovdjuren utvecklades ur [[Creodonta|creodonterna]] för omkring femtio miljoner år sedan under [[tertiär]]tiden.
 
== Kännetecken ==
=== Allmänt ===
Rovdjuren har utvecklat ett vitt register av former. Bredvid stora och robusta djur som björnar finns smala individer som [[viverrider]] och vissa kattdjur. De tre familjer som sammanfattas under namnet [[sälar]] har anpassat sig till ett liv i vatten och utvecklat [[fena|fenor]]. Storleksmässigt varierar de ifrån [[vessla]]n som ibland bara väger 35&nbsp;gram till den mycket stora [[sydlig sjöelefant|sydliga sjöelefanten]] som kan nå en vikt på upp till fyra ton. Denna art tillhör för övrigt de största i hela däggdjursklassen. Till skillnad från växtätande däggdjur är rovdjursögonen i regel framåtriktade vilket gör dem skickliga på att uppskatta avståndet inför en attack.<ref name=Sundberg>{{bokref|förnamn=Jarmo|efternamn=Kukka|förnamn2=Carl Johan|efternamn2=Sundberg|förnamn3=Andreas|efternamn3=Blom|förnamn4=Lars-Erik|efternamn4=Andersson|år=2012|titel=Biologi Direkt|utgåva=2:a uppl|utgivare=Sanoma Utbildning AB|isbn=978-91-622-9764-0}}</ref>
 
=== Käkar och tänder ===
[[Fil:RenardCrâne.jpg|miniatyr|vänster|Skalle av en [[rödräv]].]]
Alla landlevande rovdjur utvecklades ur förfäder med följande [[tandformel]]: [[incisiver]] (framtänder) 3/3, [[canine]]r (hörntänder) 1/1, [[premolarer]] (främre kindtänder) 4/4 och [[molarer]] (kindtänder) 3/3. Beroende på art har dessa tänder olikartade utformningar men hörntänderna är vanligen förlängda och spetsiga. Hos de flesta arter finns i varje käke sex små framtänder. Det finns bara två undantag, det ena är [[läppbjörn]]en som i övre käken bara har fyra framtänder för att suga insekter genom klaffen mellan tänderna, och det andra är [[havsutter]]n som i undre käken bara har fyra framtänder.
 
Landlevande rovdjur har dessutom ett distinkt kännetecken i sin tanduppsättning som kallas [[rovdjurstand]] (i bilden ligger den ungefär ovanpå 20 centimeters- markeringen). Det är egentligen ingen särskild tand utan en sax av två olika tänder för att skjuva (klippa) köttet. På varje sida av munnen bildas denna sax av den sista premolaren i övre käken (P4) och den första molaren i undre käken (M1)<ref name="ADW">[http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Carnivora.html Carnivora] på Animal Diversity Web {{en ikon}}</ref>. Saxen uppstår på grund av att dessa tänder står lite osymmetriskt mot varandra. Hos [[hyenor]] är denna sax särskilt kraftig och de har förmåga att slita sönder större ben. Hos björnar och halvbjörnar är saxen mindre välutvecklad. De övriga kindtänderna är i jämförelse med dessa tänder små. Hos vissa grupper som [[kattdjur]] finns inte alla molarer.
 
[[Sälar]]nas tanduppsättning skiljer sig mycket från landrovdjurens tänder. De är anpassade för att hålla fast hala [[fiskar]] och därför finns i sälarnas käkar ofta ett eller två par undre framtänder, inte särskilt påfallande hörntänder samt 12 till 24 konformiga likartade kindtänder. Extrema undantag utgör [[valross]]arnas huggtänder och de modifierade kindtänderna hos [[krabbätarsäl]]en.
 
Underkäken är förankrad på så sätt i överkäken att den bara kan röra sig uppåt och nedåt. Rovdjuren saknar alltså förmåga att mala sin föda och slukar därför ofta stora köttbitar.
 
=== Skelett och extremiteter ===
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Rovdjur”