[go: up one dir, main page]

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag)
Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.5.5)
Nosvinge (Diskussion | Bidrag)
m Grammatik
 
(15 mellanliggande sidversioner av 10 användare visas inte)
Rad 4:
| status =
| image = Order Carnivora.jpg
| image_caption = [[Bengalisk tiger]], [[brunbjörn]], [[fläckig hyena]], eurasiatisk skogsvarg, [[civett]] och [[järv]].
| image_caption =
| range_map =
| range_map_caption =
Rad 24:
| taxon_authority = [[Thomas Edward Bowdich|Bowdich]], 1821
| subdivision_ranks = [[Ordning (biologi)|Underordningar]]
| subdivision = * [[Hundartade rovdjur]] (Caniformia<ref>{{Webbref|titel=hundartade rovdjur - Uppslagsverk|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hundartade-rovdjur|verk=www.ne.se|hämtdatum=2021-01-23}}</ref>)
| subdivision = * [[Hundliknande rovdjur]] (Caniformia eller Canoidea)
* [[Kattartade rovdjur]] (Feliformia<ref>{{Webbref|titel=kattartade rovdjur - Uppslagsverk|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kattartade-rovdjur|verk=www.ne.se|hämtdatum=2021-01-23}}</ref>)
* [[Kattliknande rovdjur]] (Feliformia eller Feloidea)
}}
 
Rad 132:
Med hjälp av molekylärgenetiska undersökningar förtydligades släktskapsförhållanden mellan flera rovdjursfamiljer, trots att en del frågor fortfarande är olösta.
 
Det är idag bekräftat att hunddjuren (Canidae) inom gruppen hundliknande rovdjur utgör [[systergrupp]]en till alla övriga familjer i underordningen som därmed sammanfattas som taxonet Arctoidea.<ref name="Kemp">Kemp, T.S. (2005). ''The Origin and Evolution of Mammals''. Oxford University Press. {{ISBN |0-19-850760-7}}.</ref><ref>Wesley-Hunt, Gina D. and John J. Flynn (2005). "[http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=285902 Phylogeny of the Carnivores]" (abstract). ''Journal of Systematic Palaeontology'' 3: 1–28.</ref> Arctoidea delas upp i tre huvudklader: björnar, sälar och Musteloidea. Till sistnämnda gruppen räknas kattbjörnar, skunkar, halvbjörnar och mårddjur. Systematiken inom Musteloidea är inte helt utredd, mårdar och halvbjörnar är troligen närmare släkt med varandra och bildar en [[klad]]. Denna klad är systergrupp till skunkarna och alla tre familjer utgör en utvecklingsgren som antas vara systergruppen till kattbjörnen. Jättepandan räknas idag till björnarna (Ursidae). Den utdöda familjen [[Amphicyonidae]]s ställning inom underordningen hundliknande rovdjur är fortfarande oklar.
 
Överraskande var för forskarna att leopardmården bildar en egen familj som i sin tur är systergrupp till alla övriga familjer i underordningen kattliknande rovdjur. Dessutom bildar alla rovdjur på Madagaskar en familj som är nära släkt med mangusterna. Systergruppen till dessa två familjer antas vara hyenorna. I underordningen kattliknande rovdjur finns bredvid leopardmården tre huvudgrenar: (1) kattdjur som kanske inrymmer linsanger, (2) viverrider och (3) den beskrivna gruppen med hyenor, manguster och Madagaskars rovdjur. Hittills är zoologerna inte ense om hur de utdöda familjerna [[Nimravidae]], [[Barbourofelidae]], [[Stenoplesictidae]], och [[Percrocutidae]] passar in i underordningen.
Rad 179:
Enligt sedvanlig uppfattning delades ordningen rovdjur redan under tidig [[paleocen]] (ungefär 65 miljoner år sedan) i två stora [[utvecklingslinje]]r, kattliknande respektive hundliknande rovdjur. Traditionellt räknas den utdöda familjen [[Viverravidae]] som den äldsta gruppen i underordningen kattliknande rovdjur. [[Fossil]] av denna familj hittades i [[Nordamerika]] och dateras till mellersta paleocen. Som den tidigaste gruppen inom hundliknande rovdjur ansågs länge [[miacider]]na (ursprungligen betraktade som förfäder till alla rovdjur) som uppkom under senare paleocen. Miaciderna hade så pass flexibla tassar att de troligen hade förmåga att klättra i träd, de hade en fullständig tanduppsättning med 44 tänder och rovdjurstanden hade utvecklats.
 
Nyare studier tyder på att miacider och Viverravidae inte utgör de direkta anfäderna till de nämnda underordningarna och vissa biologer placerar dem helt utanför ordningen Carnivora.<ref>Polly, David, Gina D. Wesley-Hunt, Ronald E. Heinrich, Graham Davis and Peter Houde (2006). "[http://mypage.iu.edu/~pdpolly/Papers/Polly%20et%20al,%202006,%20Viverravus.pdf Earliest Known Carnivoran Auditory Bulla and Support for a Recent Origin of Crown-Clade Carnivora (Eutheria, Mammalia)] {{Wayback|url=http://mypage.iu.edu/~pdpolly/Papers/Polly%20et%20al,%202006,%20Viverravus.pdf |date=20110524193602 }}". ''Palaeontology'' 49 (5): 1019–1027. (pdf-fil)</ref> Dessutom betraktas gruppen miacider idag som [[parafyletisk]]. På grund av dessa resultat antas numera att rovdjuren skilde sig för 50 till 43 miljoner år sedan från sina huvudlinjer.
 
=== Utveckling inom kattliknande rovdjur ===
Rad 192:
Även den andra familjen i underordningen, björnarna, uppkom först i Nordamerika och vandrade under miocen till Europa och Afrika. I jämförelse med dagens arter var den första björnen liten. Skallen av släktet ''[[Parictis]]'', som levde under senare eocen, var bara 7 centimeter lång. Fram till tidig oligocen uppkom även alla andra familjer inom hundliknande rovdjuren och tidiga fossil är kända från Nordamerika och gamla världen. Liksom de kattliknande rovdjuren nådde de hundliknande rovdjuren Sydamerika efter att [[Panamanäset]] bildats.
 
Sälarna existerade inte förrän oligocen. ''[[Enaliarctos]]'' som levde under senare oligocen vid dagens [[Kalifornien]] och [[Japan]] hade redan fenor. Kindtänderna för dessa tidiga sälsläkten liknade starkt landrovdjurens kindtänder.<ref name="spektrum"/> Under miocen var sälarna uppdelade i de tre kända familjerna. Öronsälar och valrossar levde vid denna tid i [[Stilla havet]] nära Nordamerikas kustlinjer och öronlösa sälar fanns då bara i norra [[Atlanten]].
 
== Kulturhistoria ==
Rad 198:
Sedan forntiden betraktas rovdjur som människans konkurrenter. Många rovdjur ansågs som farliga och de miste därför stora delar av sina utbredningsområden då de blev jagade av människor. Flera rovdjur är idag starkt hotade på grund av att deras päls används för kläder eller som jakttrofé. Andra har jagats därför att de angripit människors husdjur. Till och med i skyddsområden som [[Yellowstone nationalpark]] blev rovdjuren förföljda och [[varg]]en utrotades där efter nationalparkens inrättning.<ref>[http://www.nps.gov/yell/naturescience/wolfrest.htm Wolf Restoration] at Yellowstone Nationalpark. besökt 4 februari 2010.</ref> Flera arter är idag akut hotade i beståndet och särskild de stora rovdjuren har idag populationer som är relikter i jämförelse med deras tidigare population.
 
I vissa regioner började man tänka om. Framförallt i Europa och Nordamerika pekar utvecklingen idag åt en riktning som är gynnande för rovdjuren. Vargen återinfördes i YellowstoneYellowstones nationalparkennationalpark och i Europa återtar vargar, brunbjörnar och lodjur sina gamla [[habitat]]. Några arter med bra anpassningsförmåga som rödräven hittas idag bland människans boplatser och den överlever till och med i moderna storstäder.
 
Många rovdjur, huvudsakligen de stora arterna som lejon, tiger, björnar och varg, har fått mytisk betydelse och de ingår i ett flertal sagor.
Rad 204:
Några arter, till exempel [[Hund|tamhund]] och [[Katt|tamkatt]], har blivit domesticerade och används idag som husdjur. En del arter av familjen [[mårddjur]] har man fött upp i pälsfarmar för att använda deras päls. [[Tamiller|Tamillrar]] har använts som hjälp för jakt på [[kaniner|kanin]] och [[harar (släkte)|harar]].
 
Vissa arter blev kända för att de överför smittande sjukdomar, till exempel är [[rödräv]]en och [[mårdhund]]en i Centraleuropa vanliga smittoreservoarsmittoreservoarer av [[rabies]].<ref>[http://www.sva.se/SiteSeeker/ShowCache.aspx?resid=1942481690&q=r%C3%B6dr%C3%A4v+rabies&il=sv&hitnr=1&url=http%3a%2f%2fwww.sva.se%2fupload%2fpdf%2friskvardering%2frapport%2520hdkattrabies.pdf&uaid=BE3E745F4377FD461FD065A1348DA9F6%3a3231322E3131322E3138322E3130%3a5245695052113156736 Yttrande avseende risk för introduktion av rabies via legalt införda hundar och katter] {{Wayback|url=http://www.sva.se/SiteSeeker/ShowCache.aspx?resid=1942481690&q=r%C3%B6dr%C3%A4v+rabies&il=sv&hitnr=1&url=http%3A%2F%2Fwww.sva.se%2Fupload%2Fpdf%2Friskvardering%2Frapport%2520hdkattrabies.pdf&uaid=BE3E745F4377FD461FD065A1348DA9F6%3A3231322E3131322E3138322E3130%3A5245695052113156736 |date=20121108030050 }}, Jordbruksverket, Art- och smittskyddsenheten, 2006-07-06, besökt 4 februari 2010.</ref>
 
== Se även ==
Rad 211:
== Referenser ==
{{dewp|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Raubtiere&oldid=58391021|datum=27 mars 2009}}
 
=== Noter ===
<references/>
<ref name="spektrum">[https://www.spektrum.de/lexikon/biologie/enaliarctos/21109 ''Enaliarctos''] (tyska), Spektrum der Wissenschaft, läst 2021-11-27.</ref>
</references>
 
=== Tryckta källor ===
* Wilson, D. E., and D. M. Reeder: ''[[Mammal Species of the World]]''. Johns Hopkins University Press, 2005. {{ISBN |0-8018-8221-4}}
* David Macdonald: ''Die große Enzyklopädie der Säugetiere''. Deutsche Ausgabe: Könemann in der Tandem Verlag GmbH, 2004 {{ISBN |3-8331-1006-6}}
* Thomas S. Kemp: ''The Origin & Evolution of Mammals.'' Oxford University Press, Oxford 2005. {{ISBN |0-19-850761-5}}.
 
== Externa länkar ==
* [http://www.de5stora.com Rovdjurscentret De 5 Stora]
* [http://tolweb.org/tree?group=Amniota&contgroup=Terrestrial_vertebrates Tree of Life web project: Amniota]
{{taxonbar}}
* [http://www.rovdjursnatverket.se Rovdjursnatverket]
 
{{bra}}
{{taxonbar}}
 
[[Kategori:Rovdjur| ]]