Rovdjur: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning Märke: Stor borttagning av text |
Nosvinge (Diskussion | Bidrag) m Grammatik |
||
| (37 mellanliggande sidversioner av 22 användare visas inte) | |||
Rad 1:
{{Hänvisning|däggdjursordningen ''Carnivora''|köttätande djur i allmänhet|Predation|romanen|Rovdjur (roman)}}
{{Taxobox
| name = Rovdjur
| status =
| image = Order Carnivora.jpg
| image_caption = [[Bengalisk tiger]], [[brunbjörn]], [[fläckig hyena]], eurasiatisk skogsvarg, [[civett]] och [[järv]].
| range_map =
| range_map_caption =
| image2 =
| image2_caption =
| domain_sv = [[Eukaryoter]]
| domain = Eukaryota
| regnum_sv = [[Djur]]
| regnum = Animalia
| phylum_sv = [[Ryggsträngsdjur]]
| phylum = Chordata
| subphylum_sv = [[Ryggradsdjur]]
| subphylum = Vertebrata
| classis_sv = [[Däggdjur]]
| classis = Mammalia
| ordo_sv = '''Rovdjur'''
| ordo = Carnivora
| taxon = Carnivora
| taxon_authority = [[Thomas Edward Bowdich|Bowdich]], 1821
| subdivision_ranks = [[Ordning (biologi)|Underordningar]]
| subdivision = * [[Hundartade rovdjur]] (Caniformia<ref>{{Webbref|titel=hundartade rovdjur - Uppslagsverk|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hundartade-rovdjur|verk=www.ne.se|hämtdatum=2021-01-23}}</ref>)
* [[Kattartade rovdjur]] (Feliformia<ref>{{Webbref|titel=kattartade rovdjur - Uppslagsverk|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kattartade-rovdjur|verk=www.ne.se|hämtdatum=2021-01-23}}</ref>)
}}
'''Rovdjuren''' (Carnivora) är en ordning i klassen [[däggdjur]]. Ordet "rovdjur" kan även användas i betydelserna [[köttätare]] och [[predator]].
Det vetenskapliga namnet Carnivora är sammansatt av de [[latin]]ska orden ''caro'', ''carnis'' (kött) och ''voro'' (sluka). Namnet betyder alltså köttätare. Trots det är ett stort antal arter i denna ordning [[allätare]] som förutom kött även äter bär, gräs och andra växtämnen. En art, [[jättepanda]]n, äter nästan uteslutande vegetabilisk föda.
Det finns omkring 270 [[art]]er fördelade på 110 [[släkte]]n<ref name="WESTHEIDE_RIEGER_586">Harald Schliemann: ''Carnivora, Raubtiere''. I: Wilfried Westheide, Reinhard Rieger: ''Spezielle Zoologie. Teil 2: Wirbel- oder Schädeltiere''. Spektrum Akademischer Verlag, 2004. sida 586</ref> i denna ordning, som förekommer i många mycket speciella former. De lever på alla kontinenter, men i [[Antarktis]] finns de bara vid kusterna. I [[Australien]], som tidigare inte hade några inhemska rovdjur i kontinentens inre, infördes [[dingo]]n av människan. Däremot fanns andra landlevande köttätare i Australien, men dessa tillhör [[kräldjur]]en och [[pungdjur]]en.
Rovdjuren utvecklades ur [[Creodonta|creodonterna]] för omkring femtio miljoner år sedan under [[tertiär]]tiden.
== Kännetecken ==
=== Allmänt ===
Rovdjuren har utvecklat ett vitt register av former. Bredvid stora och robusta djur som björnar finns smala individer som [[viverrider]] och vissa kattdjur. De tre familjer som sammanfattas under namnet [[sälar]] har anpassat sig till ett liv i vatten och utvecklat [[fena|fenor]]. Storleksmässigt varierar de ifrån [[vessla]]n som ibland bara väger 35 gram till den mycket stora [[sydlig sjöelefant|sydliga sjöelefanten]] som kan nå en vikt på upp till fyra ton. Denna art tillhör för övrigt de största i hela däggdjursklassen. Till skillnad från växtätande däggdjur är rovdjursögonen i regel framåtriktade vilket gör dem skickliga på att uppskatta avståndet inför en attack.<ref name=Sundberg>{{bokref|förnamn=Jarmo|efternamn=Kukka|förnamn2=Carl Johan|efternamn2=Sundberg|förnamn3=Andreas|efternamn3=Blom|förnamn4=Lars-Erik|efternamn4=Andersson|år=2012|titel=Biologi Direkt|utgåva=2:a uppl|utgivare=Sanoma Utbildning AB|isbn=978-91-622-9764-0}}</ref>
=== Käkar och tänder ===
[[Fil:Rotfuchsschädel.jpg|miniatyr|vänster|Skalle av en [[rödräv]].]]
Alla landlevande rovdjur utvecklades ur förfäder med följande [[tandformel]]: [[incisiver]] (framtänder) 3/3, [[canine]]r (hörntänder) 1/1, [[premolarer]] (främre kindtänder) 4/4 och [[molarer]] (kindtänder) 3/3. Beroende på art har dessa tänder olikartade utformningar men hörntänderna är vanligen förlängda och spetsiga. Hos de flesta arter finns i varje käke sex små framtänder. Det finns bara två undantag, det ena är [[läppbjörn]]en som i övre käken bara har fyra framtänder för att suga insekter genom klaffen mellan tänderna, och det andra är [[havsutter]]n som i undre käken bara har fyra framtänder.
Landlevande rovdjur har dessutom ett distinkt kännetecken i sin tanduppsättning som kallas [[rovtand]] (i bilden ligger den ungefär ovanpå 20 centimeters- markeringen). Det är egentligen ingen särskild tand utan en sax av två olika tänder för att skjuva (klippa) köttet. På varje sida av munnen bildas denna sax av den sista premolaren i övre käken (P4) och den första molaren i undre käken (M1)<ref name="ADW">[http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Carnivora.html Carnivora] på Animal Diversity Web {{en ikon}}</ref>. Saxen uppstår på grund av att dessa tänder står lite osymmetriskt mot varandra. Hos [[hyenor]] är denna sax särskilt kraftig och de har förmåga att slita sönder större ben. Hos björnar och halvbjörnar är saxen mindre välutvecklad. De övriga kindtänderna är i jämförelse med dessa tänder små. Hos vissa grupper som [[kattdjur]] finns inte alla molarer.
[[Sälar]]nas tanduppsättning skiljer sig mycket från landrovdjurens tänder. De är anpassade för att hålla fast hala [[fiskar]] och därför finns i sälarnas käkar ofta ett eller två par undre framtänder, inte särskilt påfallande hörntänder samt 12 till 24 konformiga likartade kindtänder. Extrema undantag utgör [[valross]]arnas huggtänder och de modifierade kindtänderna hos [[krabbätarsäl]]en.
Underkäken är förankrad på så sätt i överkäken att den bara kan röra sig uppåt och nedåt. Rovdjuren saknar alltså förmåga att mala sin föda och slukar därför ofta stora köttbitar.
=== Skelett och extremiteter ===
[[Fil:Aus fur seal.JPG|miniatyr|Hos sälar som denna [[Australiskt sjölejon|australiska sjölejon]] är extremiteterna omvandlade till fenor.]]
[[Nyckelben]]et är hos alla rovdjur (även sälar) kraftigt förminskat, eller saknas helt, och är fästa med [[ligament]]. De har sammanvuxna [[Båtben (hand)|båtben]] och [[månben]] så att handleden blir stadigare.
Landlevande rovdjur har fyra eller fem tår på varje fot medan sälar har fenor där tårna är omgivna av simhud. [[Tumme]]n är inte motsättlig till de andra tårna och hos vissa arter är den bakåtbildad. Några rovdjur som kattdjur och hunddjur är [[tågångare]] medan andra är [[hälgångare]] (till exempel björnar). Vissa katter och viverrider kan dra in sina klor.
=== Inre organ ===
Då rovdjur oftast är mindre specialiserade på föda än till exempel växtätare är deras [[matsmältningssystem]] enklare uppbyggda och har även en högre anpassningsbarhet. Huvudsakligen består matsmältningssystemet av [[
== Utbredning och habitat ==
Rad 22 ⟶ 72:
=== Föda ===
[[Fil:Panda closeup.jpg|miniatyr|[[Jättepanda]]n livnär sig främst av [[bambu]].]]
De flesta rovdjur är [[köttätare]] som täcker sitt behov av kött genom jakt eller genom att äta [[Kadaver|as]]. Dessutom finns en större grupp i ordningen som är ''omnivor'', alltså [[allätare]], som förutom kött äter bär och andra växtdelar. Flera mindre arter som [[manguster]] och även några större arter som [[afrikansk öronhund]], [[jordvarg]] och [[läppbjörn]] livnär sig till största del av [[ryggradslösa djur]], främst [[insekter]]. Vissa rovdjur, däribland [[jättepanda]]n, [[leopardmård]] och [[veckelbjörn]]en har växter som huvudföda.
Sättet hur rovdjuren jagar varierar starkt inom ordningen<ref name="ADW"/>. Några medlemmar, som till exempel vildhundar följer uthålligt efter sina byten tills rovet tröttas ut. Andra rovdjur, som kattdjur, smyger sig på och slår bytet med en överraskningsattack. [[Mårdar]] har förmåga att fånga snabbklättrande [[ekorrar]] som vistas i träd och vesslor jagar sina byten i gångsystem under jorden. Stora [[sälar]] som [[sjöelefanter]] dyker ibland 1000 meter ner till sina födokällor. Vissa rovdjur har förmåga att döda byten som är betydligt större än de själva, exempelvis tigrar som jagar [[Gaur (djur)|gaur]] (stora sydöstasiatiska oxdjur) medan [[hermelin]]er kan döda sju gånger tyngre [[vildkanin]]er.
=== Fortplantning ===
Rad 82 ⟶ 132:
Med hjälp av molekylärgenetiska undersökningar förtydligades släktskapsförhållanden mellan flera rovdjursfamiljer, trots att en del frågor fortfarande är olösta.
Det är idag bekräftat att hunddjuren (Canidae) inom gruppen hundliknande rovdjur utgör [[systergrupp]]en till alla övriga familjer i underordningen som därmed sammanfattas som taxonet Arctoidea.<ref name="Kemp">Kemp, T.S. (2005). ''The Origin and Evolution of Mammals''. Oxford University Press. {{ISBN
Överraskande var för forskarna att leopardmården bildar en egen familj som i sin tur är systergrupp till alla övriga familjer i underordningen kattliknande rovdjur. Dessutom bildar alla rovdjur på Madagaskar en familj som är nära släkt med mangusterna. Systergruppen till dessa två familjer antas vara hyenorna. I underordningen kattliknande rovdjur finns bredvid leopardmården tre huvudgrenar: (1) kattdjur som kanske inrymmer linsanger, (2) viverrider och (3) den beskrivna gruppen med hyenor, manguster och Madagaskars rovdjur. Hittills är zoologerna inte ense om hur de utdöda familjerna [[Nimravidae]], [[Barbourofelidae]], [[Stenoplesictidae]], och [[Percrocutidae]] passar in i underordningen.
Rad 129 ⟶ 179:
Enligt sedvanlig uppfattning delades ordningen rovdjur redan under tidig [[paleocen]] (ungefär 65 miljoner år sedan) i två stora [[utvecklingslinje]]r, kattliknande respektive hundliknande rovdjur. Traditionellt räknas den utdöda familjen [[Viverravidae]] som den äldsta gruppen i underordningen kattliknande rovdjur. [[Fossil]] av denna familj hittades i [[Nordamerika]] och dateras till mellersta paleocen. Som den tidigaste gruppen inom hundliknande rovdjur ansågs länge [[miacider]]na (ursprungligen betraktade som förfäder till alla rovdjur) som uppkom under senare paleocen. Miaciderna hade så pass flexibla tassar att de troligen hade förmåga att klättra i träd, de hade en fullständig tanduppsättning med 44 tänder och rovdjurstanden hade utvecklats.
Nyare studier tyder på att miacider och Viverravidae inte utgör de direkta anfäderna till de nämnda underordningarna och vissa biologer placerar dem helt utanför ordningen Carnivora.<ref>Polly, David, Gina D. Wesley-Hunt, Ronald E. Heinrich, Graham Davis and Peter Houde (2006). "[http://mypage.iu.edu/~pdpolly/Papers/Polly%20et%20al,%202006,%20Viverravus.pdf Earliest Known Carnivoran Auditory Bulla and Support for a Recent Origin of Crown-Clade Carnivora (Eutheria, Mammalia)] {{Wayback|url=http://mypage.iu.edu/~pdpolly/Papers/Polly%20et%20al,%202006,%20Viverravus.pdf |date=20110524193602 }}". ''Palaeontology'' 49 (5): 1019–1027. (pdf-fil)</ref> Dessutom betraktas gruppen miacider idag som [[parafyletisk]]. På grund av dessa resultat antas numera att rovdjuren skilde sig för 50 till 43 miljoner år sedan från sina huvudlinjer.
=== Utveckling inom kattliknande rovdjur ===
Rad 142 ⟶ 192:
Även den andra familjen i underordningen, björnarna, uppkom först i Nordamerika och vandrade under miocen till Europa och Afrika. I jämförelse med dagens arter var den första björnen liten. Skallen av släktet ''[[Parictis]]'', som levde under senare eocen, var bara 7 centimeter lång. Fram till tidig oligocen uppkom även alla andra familjer inom hundliknande rovdjuren och tidiga fossil är kända från Nordamerika och gamla världen. Liksom de kattliknande rovdjuren nådde de hundliknande rovdjuren Sydamerika efter att [[Panamanäset]] bildats.
Sälarna existerade inte förrän oligocen. ''[[Enaliarctos]]'' som levde under senare oligocen vid dagens [[Kalifornien]] och [[Japan]] hade redan fenor. Kindtänderna för dessa tidiga sälsläkten liknade starkt landrovdjurens kindtänder.<ref name="spektrum"/> Under miocen var sälarna uppdelade i de tre kända familjerna. Öronsälar och valrossar levde vid denna tid i [[Stilla havet]] nära Nordamerikas kustlinjer och öronlösa sälar fanns då bara i norra [[Atlanten]].
== Kulturhistoria ==
Rad 148 ⟶ 198:
Sedan forntiden betraktas rovdjur som människans konkurrenter. Många rovdjur ansågs som farliga och de miste därför stora delar av sina utbredningsområden då de blev jagade av människor. Flera rovdjur är idag starkt hotade på grund av att deras päls används för kläder eller som jakttrofé. Andra har jagats därför att de angripit människors husdjur. Till och med i skyddsområden som [[Yellowstone nationalpark]] blev rovdjuren förföljda och [[varg]]en utrotades där efter nationalparkens inrättning.<ref>[http://www.nps.gov/yell/naturescience/wolfrest.htm Wolf Restoration] at Yellowstone Nationalpark. besökt 4 februari 2010.</ref> Flera arter är idag akut hotade i beståndet och särskild de stora rovdjuren har idag populationer som är relikter i jämförelse med deras tidigare population.
I vissa regioner började man tänka om. Framförallt i Europa och Nordamerika pekar utvecklingen idag åt en riktning som är gynnande för rovdjuren. Vargen återinfördes i
Många rovdjur, huvudsakligen de stora arterna som lejon, tiger, björnar och varg, har fått mytisk betydelse och de ingår i ett flertal sagor.
Rad 154 ⟶ 204:
Några arter, till exempel [[Hund|tamhund]] och [[Katt|tamkatt]], har blivit domesticerade och används idag som husdjur. En del arter av familjen [[mårddjur]] har man fött upp i pälsfarmar för att använda deras päls. [[Tamiller|Tamillrar]] har använts som hjälp för jakt på [[kaniner|kanin]] och [[harar (släkte)|harar]].
Vissa arter blev kända för att de överför smittande sjukdomar, till exempel är [[rödräv]]en och [[mårdhund]]en i Centraleuropa vanliga
== Se även ==
Rad 161 ⟶ 211:
== Referenser ==
{{dewp|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Raubtiere&oldid=58391021|datum=27 mars 2009}}
=== Noter ===
<references
<ref name="spektrum">[https://www.spektrum.de/lexikon/biologie/enaliarctos/21109 ''Enaliarctos''] (tyska), Spektrum der Wissenschaft, läst 2021-11-27.</ref>
</references>
=== Tryckta källor ===
* Wilson, D. E., and D. M. Reeder: ''[[Mammal Species of the World]]''. Johns Hopkins University Press, 2005. {{ISBN
* David Macdonald: ''Die große Enzyklopädie der Säugetiere''. Deutsche Ausgabe: Könemann in der Tandem Verlag GmbH, 2004 {{ISBN
* Thomas S. Kemp: ''The Origin & Evolution of Mammals.'' Oxford University Press, Oxford 2005. {{ISBN
== Externa länkar ==
* [http://www.de5stora.com Rovdjurscentret De 5 Stora]
* [http://tolweb.org/tree?group=Amniota&contgroup=Terrestrial_vertebrates Tree of Life web project: Amniota]
{{taxonbar}}
{{bra}}
[[Kategori:Rovdjur| ]]
| |||